Vi ska inte ställa patientgrupper mot varandra. Det strider mot principen om lika tillgång till vård, vilket är en grundläggande etisk norm. Enligt läkarförbundets etiska regler ska läkaren aldrig medverka till otillbörlig prioritering av enskilda patienter eller patientgrupper.

Begränsad tillgång leder till att vårdgivare måste välja baserat på allvarlighetsgrad, prognos och potential för positiva resultat. Precis som diabetes, är obesitas en sjukdom. Det går inte att säga att en person med diabetes alltid har större behov av läkemedlet än en person med obesitas.
Fem procents viktminskning för en person med obesitas ger dessutom 50 procent minskad risk för diabetes typ 2 och tio procents viktminskning ger 80% minskad risk. ¹

(1) https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMp2215794?query=featured_home

Att behandla övervikt har betydande samhällsnytta på flera nivåer. För det första minskar risken för allvarliga hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och högt blodtryck. Studier har även visat att behandling av övervikt minskar risken för alltför tidig död i hjärt-kärlsjukdom. Detta leder till minskade vårdkostnader och avlastar hälso- och sjukvårdssystemet. Vidare kan viktminskning förbättra arbetsproduktiviteten och minska sjukskrivningar. På det sociala planet främjar det positiva självbilder och mental hälsa, minskar stigmatisering och ökar livskvaliteten för individer.

Det finns kända personer som använt sig av mediciner för att gå ner i vikt, bland annat Hollywoodstjärnor. Men med en miljon svenskar med obesitas finns det ingenting som talar för att medicinsk viktnedgång skulle vara en ”Hollywood-fluga”. Tvärtom så tror många sakkunniga att den här typen av läkemedel kommer att revolutionera behandlingen av obesitas för lång tid framöver².

8 av 10 som går ner i vikt enbart genom diet återgår till samma eller högre vikt. Det svåra för människor med grav övervikt är alltså inte att gå ner i vikt, utan att behålla en hälsosam vikt. Det är inte deras fel, det är kroppens försvar och starka vilja att överleva. Numera kan de få hjälp genom modern medicinsk behandling.

Socialstyrelsen rekommenderar läkemedel och levnadsvaneförändringar som behandling av obesitas för personer med BMI 30, alternativt 27 om personen även har någon ytterligare sjukdom, till exempel hjärtproblematik³.

Det finns många stora internationella studier som visar att behandling av fetma med läkemedel i kombination med livsstilsförändringar ger betydande viktminskning.  Bland annat STEP-studien⁴ som visar en viktnedgång på omkring 16 % efter 12 månader och senast över 20% i SURMOUNT studierna⁵.

(2) https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/05/de-nya-fetmalakemedlen-revolutionen-som-alla-vantat-pa/

(3) https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/obesitas/om-riktlinjerna-for-patienter/

(4) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36254579/#:~:text=
Across%20STEP%201%2C%203%2C%204,with%20semaglutide%2
02.4%20mg%20(vs.
‍
(5) https://clinicaltrials.gov/study/NCT04184622
‍

Med Yazens abonnemang har du tillgång till fyra specialister – läkare, YazenCoach, dietist och psykolog – och utöver detta även en personlig tränare varje dag hela månaden. För att nå en vikt som håller över tid är det viktigt att ta hjälp av teamet som stöttar dig. Du når ditt specialistteam digitalt och dina konversationer finns alltid lätt-tillgänglig i din app. Det gör att du alltid kan gå tillbaka och titta på vad exempelvis din läkare sagt och vad ni kommit överens om. En behandling som kombinerar läkemedel med livsstilsförändringar ger i medeltal ca 16 % viktminskning på ett år.

Realdata från våra patienter visar att med Yazen modellen går man ner dubbelt så mycket dubbelt så fort och med lägre läkemedelsdoser, jämfört med de stora studierna som gjorts på tex semaglutid STEP- studien.

Många som börjat med medicinsk viktnedgång vittnar om att kostnaden för behandling och läkemedel går jämnt upp med minskade kostnader för mat på grund av att man äter mindre. Man minskar sina matkostnader med mellan 1500- 2000 SEK/månaden. Vilket motsvarar kostnaden av tjänsten och läkemedel tillsammans.

Fetma eller obesitas är klassat som en kronisk sjukdom. En vanlig missuppfattning om obesitas är att det bara handlar om att äta mindre och röra sig mer. Men hormoner påverkar hur och när vi ska äta och dricka. Hjärnan vill att vi ska ha lagom mycket fett och ha energireserver när vi behöver, exempelvis när en kvinna ska ha barn. Det finns alltså en slags ”termostat” i hjärnan som likt för kroppstemperaturen också reglerar vår kroppsvikt. Ibland kallas detta för "set-point" för kroppsvikt.

För att hålla vikten konstant använder hjärnan nervsystemet och de signaler som kommer från hormoner i magen, tarmarna och fettvävnaden. Dessa hormoner reglerar hunger och mättnad. Det gör det svårt att både gå upp och ned i vikt medvetet. Det är omedvetna faktorer som reglerar hunger och mättnad, dessa styr vi inte över. Socialstyrelsen rekommenderar läkemedel och levnadsvaneförändringar för personer med BMI 30, eller 27 för personer med exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.

Den verksamma substansen som ofta används vid behandling av fetma är semaglutid. Det är en så kallad GLP 1-analog, som bygger på ett hormon som normalt redan finns i tarmen och som bland annat reglerar magsäckens tömning, hunger, mättnadskänslor och blodsocker. I början av en obesitasbehandling med läkemedel går man långsamt upp i dos för att kroppen ska vänja sig.  Vissa kan trots detta känna illamående och eventuellt ha problem med magen, men det här är i regel övergående och lindras oftast genom att man förändrar sina matvanor. Och de allra flesta får inte de här problemen över huvud taget.

Patienten betalar själv för behandling och läkemedel och avlastar snarare än belastar samhället genom att minska risken för följdsjukdomar. Folkhälsomyndigheten uppskattar att fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället 70 miljarder kronor varje år⁶. Tack vare att överviktsbehandling med medicin kommer den här siffran med största sannolikhet att sjunka. Kostnaden för samhället kommer alltså att bli mindre, inte större, eftersom patienterna betalar för både behandling och medicin själva. Samma patienter kommer tack vare behandlingen löpa mindre risk för fetmarelaterade följdsjukdomar, vilket besparar skattebetalarna pengar. Fem procents viktminskning för en person med obesitas ger exempelvis 50 procents minskad risk för diabetes typ 2, och 10 procents viktminskning ger 80 procents minskad risk⁷.

(6) https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/samhallskostnader-for-overvikt-och-fetma/

(7) https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMp2215794?query=featured_home
‍

Medicin är en av ingredienserna som krävs för att nå och behålla en hälsosam vikt. Den andra mycket viktiga delen i behandlingen är levnadsvaneförändringar. Yazen erbjuder patienten hjälp genom ett team av specialister: läkare, YazenCoach, dietist, psykolog och personlig tränare.Man ska komma ihåg att fetma/obesitas är en kronisk sjukdom, precis som högt blodtryck, benskörhet och höga blodfetter. Det är också en kraftig riskfaktor för diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Precis som vid andra kroniska sjukdomar krävs oftast kronisk behandling för människor med obesitas.

När man går ner i vikt minskar fettdepåerna i fettcellerna i underhuden, vilket gör att utseendet förändras något tills huden anpassat sig. Det har ingenting med medicinen för viktminskning att göra, utan beror enbart på att fett försvinner från fettcellerna. Hur fort huden anpassar sig påverkas självklart av hur mycket fett som försvinner från fettcellerna och hur snabbt.